14:34:26
21 + 5
Hej "alla" läsare! (Jag vet inte ens om jag har några? Men jag skriver ändå)
Ja, så har det gått ganska lång tid sedan senast jag skrev - förlåt.
Men man har mycket att göra och jag kan inte ta mig tid till datorn.
Det skall jobbas, och det skall vilas & sovas & promeneras hund..
Ja, ni vet att det finns massor av andra viktiga saker i livet som måste göras.
Men på något underligt sätt så känns det ju ganska skönt.
Jag menar - man vet ju alltid vad som måste göras! (Fast ibland blir det dock för mycket)
Om bara två dagar är jag redan inne i vecka 22 och det känns fantastiskt.
Tiden går så otroligt fort så jag hinner knappt med, men det är som sagt.. fantastiskt.
Jag vet inte vad jag ska kalla det lilla livet där inne.
Jag skulle ju så gärna vilja ge "den" ett namn, men det går inte.
Grodan får duga så länge, eller Vilding förstås - för det är precis var "den" är.
Efter en dag på jobbet när man kommer hem, lagar mat, duschar.. sen lägga sig i soffan.
Det är nog bland det underbaraste tiderna på dan! För då känner jag äntligen rörelserna i magen.
Då har jag ju äntligen tid att känna efter och bara mysa.
Det är så synd att det inte går att beskriva känslan i ord så att ni alla skulle förstå.
Men tyvärr, det går bara inte.
Nu är det dags för Mig & Grodan att lägga oss i soffan en stund.
Det är ju helg - och Frank behöver lite ompyssling och kärlek nu.
GRATTIS MORBROR & FARBROR PÅ 48ÅRS-DAGARNA!
Kram på er.
Ja, så har det gått ganska lång tid sedan senast jag skrev - förlåt.
Men man har mycket att göra och jag kan inte ta mig tid till datorn.
Det skall jobbas, och det skall vilas & sovas & promeneras hund..
Ja, ni vet att det finns massor av andra viktiga saker i livet som måste göras.
Men på något underligt sätt så känns det ju ganska skönt.
Jag menar - man vet ju alltid vad som måste göras! (Fast ibland blir det dock för mycket)
Om bara två dagar är jag redan inne i vecka 22 och det känns fantastiskt.
Tiden går så otroligt fort så jag hinner knappt med, men det är som sagt.. fantastiskt.
Jag vet inte vad jag ska kalla det lilla livet där inne.
Jag skulle ju så gärna vilja ge "den" ett namn, men det går inte.
Grodan får duga så länge, eller Vilding förstås - för det är precis var "den" är.
Efter en dag på jobbet när man kommer hem, lagar mat, duschar.. sen lägga sig i soffan.
Det är nog bland det underbaraste tiderna på dan! För då känner jag äntligen rörelserna i magen.
Då har jag ju äntligen tid att känna efter och bara mysa.
Det är så synd att det inte går att beskriva känslan i ord så att ni alla skulle förstå.
Men tyvärr, det går bara inte.
Nu är det dags för Mig & Grodan att lägga oss i soffan en stund.
Det är ju helg - och Frank behöver lite ompyssling och kärlek nu.
GRATTIS MORBROR & FARBROR PÅ 48ÅRS-DAGARNA!
Kram på er.